Hulkoff
Album • 2020
Bestialisk Hård och kall Martialisk Folkmetal Fornsed Svunen strid Morgondag och framtid Anden sover icket tungt som igår Jörmungandr ser Ivrigt på vad Ont som sker Fenrisulven vädrar ivrigt efter spår Heimdall lyft ditt horn Odin hör till Vallhals torn Vallhornsklangen över klippor och sten Ny tid nytt forsök Kanske stundar Ragnarök Vapenskramel rister genom Märg och ben Glömda toner Lockar fram Anden i en krigarstam Bestialisk Hård och kall Martialisk Folkmetal Minns din hövdings grav Långskepp över fjärran hav Blod och silverstänk I pilarnas flog Hör nu åskan går Som den gjort i alla år Tordön ljuder än Där hammaren slog Glömda toner Lockar fram Anden i en krigarstam Bestialisk Hård och kall Martialisk Folkmetal Odin Glömda toner Lockar fram Anden i en krigarstam Bestialisk Hård och kall Martialisk Folkmetal
Submitted by MetalElf — Nov 11, 2025
Österut mot holmgård och kievan rus Vi seglar över Gandvik, hör du havets brus En knarr med starka åror, som ros av starka män Österut mot Särkland och aldrig hem igen Jag stolt en hirdman vorden Bland mången duglig Karl Uti den kärva horden Där Ingvar voro Jarl I doft av salt och tjära Jag åran ivrigt drog I österled mot ära Och havsskum skeppet slog Vi trotsade de vågor Som sökte vårt fördärv Ty heta brann de lågor Som tänts för ärans värv I storm och regn vi rodde I sjögång likaså Ty blint vi alla trodde Att silver fanns att få Ingvar gav oss mod Där han främst i fören stod Intill Gårdarikes kust Men långsam var vårtid Och vi sökte oss till strid Bortom mjödets söta must I Särkland voro hårdfört Som örlog hårdfört är De hjältedåd vi utfört Förevigt leva där Vi stred som nordmän strida Och mången föll och dog Vi andra fick sen gruvligt lida När febern resten tog Sjukdom ger ej nåd Ej till Jarl, ej hjältedåd Även den starkaste blir svag Ingvar föllo först Utav pestens febertörst Sedan Banke, sedan jag
Submitted by Morgoth — Nov 11, 2025
Helsing, Helsing Ser du hövdingen bland skogarna Konungen bland jägarna Vid Östmårdens nordliga gräns En rese och en ättling Till Wilkins och ett rå Där bågar för viltet spänns Helsing, Helsing Jag står här under solen Med Helsingarnas här Framför Mörkvedens hotfulla port Kom ej dragande med ofärd Ingen anar var du är Ty Helsingjaland är stort Och slutet kan komma fort Jag är konung i nord Herre över frusen jord Jag har Gränsforsens yxa i hand Under bockens baner Blir den siste som du ser Kung Wada av Hälsingland Kung Wada av Hälsingland Helsing, Helsing Jag skall aldrig lämna marken Icket bergen, icket Hirden Jag skall leva i evig tid I folkets ande hvila För att en dag vakna upp Och åter leda Hirden till strid Helsing, Helsing En Helsing är en Helsing Liksom björnen är en björn Och vi lyder under vår järnhårda lag Bringar du oss svärdet Skall du mötas utav svärd Kung Wada och hårda tag Kung Wada, det är jag Jag är konung i nord Herre över frusen jord Jag har Gränsforsens yxa i hand Under bockens baner Blir den siste som du ser Kung Wada av Hälsingland Kung Wada av Hälsingland Jag är konung i nord Herre över frusen jord Jag har Gränsforsens yxa i hand Under bockens baner Blir den siste som du ser Kung Wada av Hälsingland Jag är konung i nord Herre över frusen jord Jag har Gränsforsens yxa i hand Under bockens baner Blir den siste som du ser Kung Wada av Hälsingland Kung Wada av Hälsingland
Submitted by Grave666 — Feb 10, 2026
Kan du höra Völvans spådom? Är din heder än intakt? Bär du Fylgjan och Hamingjan? Kan du ännu stå för vad du sagt? Kan du höra Nornor spinna Ödets väv och Livets tråd? Kan ditt svek med tid försvinna Eller skall du dömas utan nåd? Mödrars tårar och fädrens blod I varje fåra av dragen plog Var droppe svett Plikt och arv gav frihet och rätt Med ett band till den ätt Som dig odlingsmark och värme gett Men nu sveper mörkrets vind Och döljer tårar på moderns kind Av kölden stel Och jag ser hur man skiftar hamn Med en lockande famn De kallar mitt namn men säger fel Svarta lögner för drakens guld Försätter dig i farlig skuld Din girighet Har du matat och ätit dig fet Trots att du ändå vet Att du kämpar mot förgänglighet Tidvattnet vänder snart Och vågorna stiger med förunderlig fart Högt emot land Kan du se in i Siarens blick Hur illa det gick Du har tagit ondskan i din hand Kan du höra Völvans spådom? Är din heder än intakt? Bär du Fylgjan och Hamingjan? Kan du ännu stå för vad du sagt? Kan du höra Nornor spinna Ödets väv och Livets tråd? Kan ditt svek med tid försvinna Eller skall du dömas utan nåd? Likt hammaren mot Völunds städ Nidhöggs tand mot livets träd Ragnarök stå ingen mot Ej man, ej gud, ej askens rot Draugar trampar dödens steg Den djärve kallas ond och feg Stjärnor i brand falla från sitt fäste ned Se Garm skäller vred Och sliter sina bojor och band Broder tager broders liv Eter droppa från förrädarens kniv Lågan är tänd, flutet nalkas för en sjuklig värld Nu är tid för svärd Marken står av eldar bränd Kan du höra Völvans spådom? Är din heder än intakt? Bär du Fylgjan och Hamingjan? Kan du ännu stå för vad du sagt? Kan du höra Nornor spinna Ödets väv och Livets tråd? Kan ditt svek med tid försvinna Eller skall du dömas utan nåd? Likt hammaren mot Völunds städ Nidhöggs tand mot livets träd Ragnarök stå ingen mot Ej man, ej gud, ej askens rot
Submitted by NecroGod — Feb 15, 2026
Sacred boar, holy pig The swine array calleth Give us your strength to prevail in this war Slithrugtanni swig And Enemies falleth This day belongs to the Snout of the boar My helmet is the pelt of swine The bristled mane flutters And shall guard my life from dawn until dusk The wings of my spear shines Like whetters and cutters This day belongs to the sharpest of tusks By the spear of Odin And the hammer of Thor I wallow in guts, I root in the gore We are the war pigs, the hogs of war We are the swine-cult we worship the Boar Beasts of men devoid of shields The boar hunter brotherhood Storms like a whirlwind towards enemy lines Into the killing fields Sons of the Mirkwood Beholds Freyr beckoning, a victory sign He who faced the charging boar Whilst clutching the spearhaft No longer hath dread of What other men can The hunt selects the warrior Distinguished by spearshaft is Weakling from Viking, and boy from a man For Gullinbyrsti For Ingui Frey We bellow like stuck pigs by break of day The hogs of war cometh, woe to the fray We bring the havoc, we smite and we slay
Submitted by Infernal Flame — Nov 11, 2025
Det arv jag fått är av sådan sort Att det ej är mitt att skänka bort Ej blott ett arv, det är och ett lån Ifrån anfäder, ifrån min son En plikt har följt med min gåva Jag skall bevaka med liv och lem All helig mark som utgör vårt hem Ty jag är bunden av blod och ord Till att förvalta min skog och jord Ty så är svuret och lovat Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man Allfader tar och Allfader ger Somliga intet men andra mer Jag har förlänats ett mäktigt arv Som stått i tusentals månars varv För att bli min vikt att bära När emot tjärnen jag blicken styr Ser jag på ytan, när morgon gryr Hur mina förfäders reflektion Ser och bedömer min person Haver jag heder och ära Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man Tyngd utav bördan, men tyngden är lätt Ty sådden skall skördas för kommande ätt Fä och fränder, alla dör Också du går hädan Ett vet jag som aldrig dör Domen över död man Se de bränder som förgör Hören korpar kväda Eftermälet evigt hörs I domen över död man I domen över död man
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Saka-Sun, Saka-Sun Ysar Yokani Hun Wrauna, Walkwe Kälymentwam Wusun Ifrån Taklamakan Hörs en viskning om en klan Följd av korpen och vargen Med grepp om hästens man Jag hör Kroraina kalla Jag hör en röst ifrån ett blodigt förflutet I grymma ökenland Tusentals år av bitter strid Kamp och mörker ekar genom myter Och en gnista blir till brand Solen belyser den gamla glömda skrift Som vittnar om pilspetsar drypande av gift Låt kodexen eka bland stammarna i nord Rid hårt, skjut rakt och tala sanna ord Rid hårt, skjut rakt, tala sanningen Ättlingar av Aratta Kartläggare av sol och stjärnor Och fäder av all teknologi På stridsvagn dragen utav urtidens hästar Ert arv är förevigt, er tid är ej förbi Skytiska Dygder och krigarens förbund Gör korp och gör varg utav kråka utav hund Urkraftens grundvalar ekar igen Rid hårt, skjut rakt och tala sanningen Solen belyser den gamla glömda skrift Som vittnar om pilspetsar drypande av gift Låt kodexen eka bland stammarna i nord Rid hårt, skjut rakt och tala sanna ord Skytiska Dygder och krigarens förbund Gör korp och gör varg utav kråka utav hund Urkraftens grundvalar ekar igen Rid hårt, skjut rakt och tala sanningen Rid hårt, skjut rakt, tala sanningen Rid hårt, skjut rakt, tala sanningen
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Jag hafva ridit i vilda stormar Såväl som hetta som kokar blod Tre är de ting som Ebodal forma Häst och båge och svarta lod Vid sidenvägen, är liv förgängligt Ty den är kantad av krigarband Var stam är lysten, var man är vaksam Var lunga plågas av sot och sand När vårat Atland av havet dränktes Tycktes det bättre att ha det torrt I Gobiöknen blott dammet stänkte Dit drogo Hyperboreen bort Men ofta reser väl håg och sinne Till gamla Atland och hur där var Ty seden lever i var mans minne Och svunnen tid tycks mig underbar Det äro sorgligt, kvad Hephtaliten Att dväljas uti den bleka värld Där ökenvinden biter graniten Och livet levas för pil och svärd En dag skall hästar mot nordan vandra Och bära med mina söner dit Med hun och kråkfolk och alla andra Med samma kval som en Hephtalit
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Jag är Uldin, kommendör av norra vingen Med ashovs vargar under mitt befäl Vi har lämnat Xiongnu och nu finns ingen Som har en varg av Uldin som sin träl En dag skall Attila vid Tanais stanna hären Då han nåtts utav min budkavles ord Men vi rider genom krigen och misären Oss väntar Thule bortom Norrskenet i Nord Det är hemlighet och viskningar jag bringar Jag bär Mimers huvud, blodkult och runsten Jag äger galdralagen och toner som klingar Ifrån vargastrupar under månens sken Vi har lämnat kråkvattnets stränder Azgaria bleknat har till en chimär Vårt Kroraina vittrar i fiendehänder Men vårt öde och vår framtid väntar här
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Den kalla vinden river, snart nog begynner kraftig storm Jar ser hur yrsnön driver, mitt öde tar sig form Här slutar väl min saga, där jag var en i forna år Som föddes till att jaga, i fädrens djupa spår Köttgrytor och varma bäddar lockade och drog Kuvade som hundar mina fränder kopplet tog Ensamvargen strövar som den siste av sitt slag Ty stolthet, jakt och frihet har förbjudits enligt lag Jag ylar emot månen för den plikt jag alltid bar Ensamvargen strövar själv, ty jag är ensam kvar Skallgång över bergen, drevet går i snödjup skog Jag ryser in i märgen, ty aldrig får de nog Bandhundarna tjuter ett vettlöst skri ur piskat skinn Jag hör, i kören sluter och forna fränder in De dreglar nu i hat och vrede med all kraft som de har Den som sålt sin frihet hatar den som har den kvar Ensamvargen strövar som den siste av sitt slag Ty stolthet, jakt och frihet har förbjudits enligt lag Jag ylar emot månen för den plikt jag alltid bar Ensamvargen strövar själv, ty jag är ensam kvar Fullmånen lyser, den röjer mitt spår Det kvittar varthän jag än går Sorgen för den siste som undgått snaran kring sin hals Är att när han är borta, finns inte någon alls Ensamvargen strövar som den siste av sitt slag Ty stolthet, jakt och frihet har förbjudits enligt lag Jag ylar emot månen för den plikt jag alltid bar Ensamvargen strövar själv, ty jag är ensam kvar Ensamvargen strövar som den siste av sitt slag Ty stolthet, jakt och frihet har förbjudits enligt lag Jag ylar emot månen för den plikt jag alltid bar Ensamvargen strövar själv, ty jag är ensam kvar Jag är ensam kvar
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Född under kalla stjärnor, långt Bortom nordanvind Där havets fradga bringar kölden ock till väderbiten kind Mig funnes ej att ärva, som husets yngste son Jag bordade ett långskepp som tog mig därifrån Jag sökte efter lyckan i öster, där sidenvägen löpa genom främmande land Jag hörde ofta Gudarnas röster, som ledde mig att leva medelst vapen i min hand Svärdet är min lag Jag följer det och jag Drar mitt sista andetag När jag dör en dag Som en Varjag Jag har sett strider rasa, jag har sett fränder dö Jag har hört skriken utav fasa över blodig snö För silverglans och ära, för längtans starka kraft Bakom den Sköld jag bära, med grepp om yxans skaft Jag gingo fram med väringalidet, där liv var så förgängligt som var man voro hård Mitt namn har jag med jaktdolken skrivit i en träbänk, i en kyrka uti Miklagård Svärdet är min lag Jag följer det och jag Drar mitt sista andetag När jag dör en dag Som en Varjag Det står ett hus av timmer i Holmgård vid en sjö Så ofta jag förnimmer hur hårt det var att ta adjö Jag såg mot soluppgången, och steg ombord på nytt Men plågan har mig fången, jag ångrar tiden som har flytt Åter for jag Östvart med långskepp, en sista gång mot strider långt från dem jag håller av I Öst har jag fått lycka och glädje, och nu skall som det tycks mig, också Östern bli mitt slut och min grav Svärdet är min lag Jag följer det och jag Drar mitt sista andetag När jag dör en dag Som en Varjag
Submitted by johnmansley — Nov 11, 2025
Can you hear the ravens croak Feral, tribal, martial folk Snows of yesteryear The future and tomorrow's here The spirit does not sleep as hard as yesterday Jörmungandr sees Eagerly the evil deeds Fenrir searches for a scent in the trail Heimdall, lift your horn Odin hear the silent scorn The shepherds' music soars above all rock and stone New times, time to try Perhaps is Ragnarökr nigh The jangling weapons shake the marrow and the bone Ancient tones and primal vibes Awakening the warlike tribes Can you hear the ravens croak Feral, tribal, martial folk See thy chieftain's grave Longships over tidal waves Blood and silverstains where arrows did fly Hear the thunder roar The hammer of the mighty Thor See the auguries that light up the sky
Submitted by Cyberwaste — Nov 11, 2025
Eastwards into Holmgaard To Kievan Rus We ride the waves of Gandvik And put the oars to use A hard and sturdy longship, hard and sturdy men Sailing towards Serkland, and never home again I stood there by the reeling Amongst the chosen few The rugged men of Svitjod Who joined with Ingvar's crew Amidst the tar and sea salt I rowed and pulled my weight Eastbound for a golden future The ocean hid our fate We rowed with hard conviction In tempest and in rain Blind to the prediction That our quest was all in vain We defied the raging ocean And spited raging waves The longships were abound in motion Towards our graves Ingvar manned the bow as we rushed on like a plow Towards Gardariki's shores Eager to attest our axes to the test We longed for sounds of war In Serkland hard times waited As battle times are hard Perhaps we were ill fated But there we earned our scars With valor fit for heroes We fought as Northmen fights Many died and then the fever Struck those who survived Sickness gives its throes to both earls and heroes Even the strongest becomes weak Ingvar was the first, who died in fever thirst Before Banke, before me
Submitted by Dahmers Fridge — Nov 11, 2025
(?) Wada (Hælsingum?)! Helsing! Helsing! See the chieftain of the pine trees The woodland liege of hunters By the Eastmoor's northern end I am the spawn of Wilkins And a nymph of the sea Where the bows for hunting bends Helsing! Helsing! I stand under the sun Before the Helsingjahorde By the Myrkwood's darkening gate Do not come to us with ill will We are no strangers to swords And Helsingjaland is great And can easily seal your fate I am ruler and king By bloodlinе and the þing With a punishing axe in my hand By the sеal of the ram You will all know that I am King Wada of Helsingjaland King Wada of Helsingjaland Helsing! Helsing! I shall never leave the forests Nor the mountains or the hird I shall live on forevermore In the spirit of my people I shall rest in waiting sleep To awaken and lead them to war Helsing! Helsing! A Helsing is a Helsing Like a bear remains a bear And we honour the ancient code If you bring us sword, you shall be Greeted by the sword King Wada's sylvan abode And a never returning road I am ruler and king By bloodline and the þing With a punishing axe in my hand By the seal of the ram You will all know that I am King Wada of Helsingjaland King Wada of Helsingjaland I am ruler and king By bloodline and the þing With a punishing axe in my hand By the seal of the ram You will all know that I am King Wada of Helsingjaland King Wada of Helsingjaland I am ruler and king By bloodline and the þing With a punishing axe in my hand By the seal of the ram You will all know that I am King Wada of Helsingjaland King Wada of Helsingjaland (?) Wada (Hælsingum?)!
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Can you hear the Norns are spinning Your fate-yarn to its spool And the end of the beginning You remain appalled, dismayed, befooled Hear the prophecy fulfilling Hear it spoken by the Völva: "There will be much dread and killing Now behold a world bound to dissolve" Tears of mothers And your fathers' blood Plowed into the dirt and mud Each drop of sweat Plight and heritage Gave freedom and hearth And a bond to the earth That is not meant for you to forget Dark winds paint the future bleak And veils the tear on a mother's cheek It blows too strong Called by a smiling face To a warming embrace They summon my name But say it wrong Black lies for a dragon's gold The tale is never getting old Driven by greed You take more than you will ever need And the vile side you feed Will eventually crack open and bleed The tide is soon to turn The dream will shatter And your fate will burn All hope will fade See the starlight in the seer's eye How the ending draws nigh The choosing of the Darkness is made Can you hear the Norns are spinning Your fate-yarn to its spool And the end of the beginning You remain appalled, dismayed, befooled Hear the prophecy fulfilling Hear it spoken by the Völva: "There will be much dread and killing Now behold a world bound to dissolve" Like Wayland's hammer, rise to fall Like Níðhögg's teeth that maul and gnaw Ragnarøkkr smites and strikes Man and god and Ash alike Draugrs trample the undead path The brave are heckled by cowards' wrath The stars in flames fall down from a boiling sky Hear Garm doth cry as vengeance whispers out his name Brother takes a brother's life Poison drips from the traitor's knife The flame is lit Steward, peasant, thralls and lords Now is time for swords Life of man is now forfeit Can you hear the Norns are spinning Your fate-yarn to its spool And the end of the beginning You remain appalled, dismayed, befooled Hear the prophecy fulfilling Hear it spoken by the Völva: "There will be much dread and killing Now behold a world bound to dissolve" Like Wayland's hammer, rise to fall Like Níðhögg's teeth that maul and gnaw Ragnarøkkr smites and strikes Man and god and Ash alike
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Sacred boar, holy pig The swine array calleth Give us your strength to prevail in this war Slithrugtanni swig And enemies falleth This day belongs to the snout of the boar My helmet is the pelt of swine The bristled mane flutters And shall guard my life from dawn until dusk The wings of my spear shines Like whetters and cutters This day belongs to the sharpest of tusks By the spear of Odin And the hammer of Thor I wallow in guts, I root in the gore We are the war pigs, the hogs of war We are the swine-cult we worship the boar Beasts of men devoid of shields The boar hunter brotherhood Storms like a whirlwind towards enemy lines Into the killing fields Sons of the Mirkwood Beholds Freyr beckoning, a victory sign He who faced the charging boar Whilst clutching the spearhaft No longer hath dread of what other men can The hunt selects the warrior Distinguished by spearshaft is Weakling from Viking, and boy from a man For Gullinbyrsti For Ingui Frey We bellow like stuck pigs by break of day The hogs of war cometh, woe to the fray We bring the havoc, we smite and we slay
Submitted by BloodShrine — Nov 11, 2025
There is a grave mound not far away And I go there every single day I need to hear what my forebears say I need their guidance to lead the way I feel my plight and embrace it I sometimes look down into a spring I see my forefathers reflecting I feel the weight of the song they sing Of strife and labour and suffering The burden's mine, and I face it Kin and cattle, they all die You shall also perish Only one thing never dies Judgemеnt over dead man Bear your plight with faith and pridе The land is yours to cherish Hark and hear the raven cries Judgement over dead man Allfather takes and Allfather gives To some enough to just barely live To others plenty and unto me He has bestowed a great legacy And I shall never neglect it It is my fate and my right of birth My blood is bound to this frozen earth It is a loan from those before me And from my son who shall one day be The one to guard and protect it Kin and cattle, they all die You shall also perish Only one thing never dies Judgement over dead man Bear your plight with faith and pride The land is yours to cherish Hark and hear the raven cries Judgement over dead man The weight of the burden On the shoulders of mine I bear with a light heart For future bloodlines Kin and cattle, they all die You shall also perish Only one thing never dies Judgement over dead man Bear your plight with faith and pride The land is yours to cherish Hark and hear the raven cries Judgement over dead man Judgement over dead man
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Saka-sun, Saka-sun Ysar yokani Hun Wrauna, walkwe Kaelymentwam Wusun Out of Taklamakan From the days since long forgone Came the sons of the raven The enemies of Han I hear Kroraina calling I hear the voices from a blood dripping desert Named "The Place of No Return" Thousands of years made out of battle and darkness Echoes through the eons and a flame begins to burn Sunlight is shining on ciphers from the past And venomous arrows and bones for battle cast The writings of yore brings a future in sooth Ride hard, shoot straight, and always spеak the truth Ride hard, shoot straight, always speak thе truth Descendants of Aratta, mappers of stars and solar Movement and fathers of all technology Upon the chariots which primeval horses drudged into The legends to live on eternally Scythian virtues and warfighting bonds Shall bring us to greatness, and lift us beyond Through primal foundation instilled in our youth Ride hard, shoot straight, and always speak the truth Sunlight is shining on ciphers from the past And venomous arrows and bones for battle cast The writings of yore brings a future in sooth Ride hard, shoot straight, and always speak the truth Scythian virtues and warfighting bonds Shall bring us to greatness, and lift us beyond Through primal foundation instilled in our youth Ride hard, shoot straight, and always speak the truth Ride hard, shoot straight, always speak the truth Ride hard, shoot straight, always speak the truth
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
I have been riding where sand is whipping In sunlight's punishing brutal force We Ebodalo are shaped by gripping Bow and arrow and mane of horse For by the Silk Road, no life is sacred For it is ridden by warring bands Each tribe is hungry, each man is watchful Each lung tormented by soot and sand When our Atland by the sea was taken We wanted life where no ocean lied The Gobi desert dwelled still, forsaken The Hyperboreans thither flied But still my mind and my heart doth wander To good old Atland and Nordic air Compelling mеmories drives me to pondеr Upon a voyage to take us there "Alas, we dwell here!", the Hephthalite cried In a world of danger and bitter toil By sword and bow by the mountain's steep side Whilst desert wind scourge the barren soil One day our horses shall bear our brothers And our sons to the Arctic night With Hun and Crow Folk and all the others Who doth lament like the Hephthalite
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
I am Uldin, commander of the North wing And the yellow pelted wolf pack of Altai We have left behind the Xiongnu and their High King Now the Æsir ride under the Western sky One day Attila shall be halting by the Danube Upon my order linger there and not go forth But the children of the Raven has to push through We are going home to Thule in the North I bring with me, the secrets and the whispers The hеad of Mimer, blood cult and magic runes I bring the poеtry and songs of ancient Scythia We sing of wolves and horses by the moon We abandoned the Crow River grasslands Askariyeh is bound to fade away Our Kroraina withers in enemy hands But our destiny and future begins today
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
The cold winds rip and tear me I see a rising violent storm The snowmounds are revealing My fate in shape and form The ending to my story Where once I lived by teeth and claws In the light of hunter's glory In the track of forebears' paws Meat and hearth was calling many Brothers to downfall Leashed like dogs they took the bait And heard their masters call The lone wolf walks alone Upon each frozen ridge and dune Since hunting is forbidden And the forеsts are all hewn Pride and freedom vanishеd And I howl into the moon The lone wolf is the last one And the last one is gone soon The hunt is in the mountains The snow is deep, the trail is rough I shiver to the bone because They'll never get enough The bloodhounds howl in madness A choir cry in whipped despair I hark and hear in sadness My kinsmen's voices there They drool in hate and anger They can't wait to get to me The ones who sold their freedom Hates the one who still is free The lone wolf walks alone Upon each frozen ridge and dune Since hunting is forbidden And the forests are all hewn Pride and freedom vanished And I howl into the moon The lone wolf is the last one And the last one is gone soon The full moon is glowing In pale killing light The hunter is hunted tonight I am but a weary huntsman Of my bloodline bereft The pain of being last is That once I'm gone there's no one left The lone wolf walks alone Upon each frozen ridge and dune Since hunting is forbidden And the forests are all hewn Pride and freedom vanished And I howl into the moon The lone wolf is the last one And the last one is gone soon The lone wolf walks alone Upon each frozen ridge and dune (Frozen dune) Since hunting is forbidden And the forests are all hewn Pride and freedom vanished And I howl into the moon (Into the moon) The lone wolf is the last one And the last one is gone soon
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
Born under fickle northlight Under the heartless stars Where icy ocean foam is cutting Into skin and leaving scars No legacy awaited Not for the restless kind I stepped aboard a longship And left it all behind Eastwards I was looking for choices On the silk road I did travel Over many strange land I often heard the gods' singing voices That steered me towards living Life with weapons in my hand The sword is my command I hold it in my hand Til I take my final stand Dying like a man Like a true Varangian I have seen battle raging I have seen brothers die I have seen blood red snow And I have heard the doomed ones weep and cry For silvershine and glory And for my longing heart Wielding my shield before me I came to play my part I stood my ground in fire and fury As a mercenary within the Varangian guard I carved a rune to vouch for our glory With my dagger in a church bench in Miklagaard The sword is my command I hold it in my hand Til I take my final stand Dying like a man Like a true Varangian There is a house of timber In Holmgaard by a lake I grieve and I remember Leaving my loved ones with heartbreak I gazed in light of morning Towards the rising sun Yet I was caught in mourning For in regret I came undone Once again I boarded the Longship And sailed into the east Whilst contemplating what it gave For I surely have been given good fortune And now on eastern shores II shall be given my demise and my grave The sword is my command I hold it in my hand Til I take my final stand Dying like a man Like a true Varangian
Submitted by SerpentEve — Feb 10, 2026
← Go back to Hulkoff