Antikrists mirakel

Mörk var döden kom den klädd i damm ur tid fabrikens stål Ur himlavalvets tomma katedral ständigt tågandes mot Intighetens salta vildhav bortom tanke och ord bakom Kött och blod viner vindar vars skapare är de sväljande Bråddjupens andetag i vilka hemligheter ligger strängt Glimrande evigt dolda från mandjurets flackande blick Och dess flämtande facklor tränger ej ner under gravens Mull ständigt trånande i hopplöst hopp om irrblossens Vägledning för visst finns något bortom berget och Blommorna och sången i sanning bortom stjärnorna vild Och evig äro längtan dit där nattens svepning över Brinnande hjärtan svalkande viskar de oroliga till evig Sömn och nattherdarnas spöklika sång som de galna skola Följa likt svavelrökens slöjor i blodgråt och förtvivlan Ty gömda ting som offrats vid midnatt skall falla i Glömska och dess andar hemsöka den nysådda jordens Böljande rötter slingrandes i barnets drömmar om Brinnande vildmark där själar vigs åt avgrundens Vidöppna giftgap mot vars helvetesportar åven djuren Skall falla på knä vid de yttersta utmarkernas Slaktplatser förmultnandes i bedjan för sällsamma äro de Makter som bedriver sitt spel i hemsökt gravjord och Uråldriga i sin bottenlöshet förankrade i dödsrikets Djupaste schakt genom vener och lemmar irrandes på den Krokiga vägen mot förintelsen längs vilken kranium Hänger som lockbeten utanför horhusen dränkta i larmet Av världsalltets oupphörliga utplåning dånandes ut i Oändlighetens mörker tills dess att natten upplyses av ett Spoklikt sken som spred sig i dalen som en skogsbrand och Från dess mitt sköt en klippa mot himmelen ett berg av Okände rot en tornande skugga från ohelig ort bärandes på Vedergällningens eld så skall mordängeln komma... Från järnhamn till askstrand drar landmassorna vidare Mot undergången darrande som evig jordbävning av Längtan hastandes mot stupan under en forblodd mane Blek som änglalik går färden bland törnar mot en Våldsamt flammande horisont över missväxtens ängar Skola den skina på en stinkande avgudabild rest för att Befrukta den gamla världens själ så låt de saliga vittna om Herren Antikrists mirakel och fördärvsmakternas prakt när Okända himlakroppar bildar järtecken runt hjärtats Svarta böld kokandes i blodets raseri hos fjättrade Vilddjur vars tid snart skall komma då illusionernas Skimmer och fåfängans ljus fördunklas av Svartänglavingarnas vidsträckta omfamning Tillintetgjort i framtidens rike där slavar döps i sina Härskares blod i skenet av facklorna där behornade Skuggor dansar i den täta dimman på helgonens leriga Gravar och ulven går lös i gnistrande snö där hämnden är Ljuv och vart andetag räknas dit går min väg

Submitted by NecroLord — Apr 25, 2025

No lyrics have been submitted for this track yet.