Hopplös väntan
Min uppväxt var många soliga dar<br/> I ett ombonat hem med en mor och en far<br/> Fyllt med glädje och skratt<br/> Varje dag, varje natt<br/> Oviss om den demon som mig sedan besatt<br/> <br/> En liten tår i ett litet öga<br/> Blank som en sjö utan bris, utan regn<br/> Torkar så snabbt i en kärleksfull famn<br/> Och en okunnig mun börjar skratta igen<br/> <br/> Dessa skyddade år som en epilog står<br/> Till den naiva glädje jag aldrig mer får<br/> Och den kärlek som brann<br/> I mitt hjärta var sann<br/> <br/> Jag såg aldrig mer till den sen den dagen den försvann<br/> Sen den dagen den försvann<br/> Ett öga som lyser med känslokall glöd<br/> Ett avtrubbat sinne som sett och förstått<br/> En kärlsfull famn gör mig ingenting gott<br/> Nekrosen i själen alltför långt nått<br/> <br/> Så min mun - fast den ler - och mitt öga som ser<br/> är blott döda signaler - förstår dem knappt mer<br/> De förgrep sig på mig - fängslade mina lemmar<br/> <br/> /Melkor
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Hur pass plågsamt länge ska jag stå ut?<br/> Jag har det i mitt huvud dygnen igenom.<br/> När jag dricker tänker jag på det. När jag är nykter tänker jag på det. Vakna fantasier och sovande drömmar. Olika scenarion spelas upp. Alla med samma Djävulska utgång. Jag blir tokig! Jag vill inte drabbas av det här. Vilka kommer att bli mina offer? Kommer någon att överleva? I sensommarens och höstens pirrande mörker så känner jag att det är nära. Det ohyggliga - det underbara! Klädd som vanligt helt i svart. Jag känner hur perfekt jag passar in med den ljuvliga doften av fuktig skog.<br/> <br/> Det lyser likt glöd i en öppen spis i några fönster. Det är en inbjudande kontrast till det dova, dräktiga mörkret och gatlyktorna som glänser i den våta asfalten. Med min skugga kan jag lätt stå totalt dold bland buskar och träd, så nära gång och cykelväg att jag likt en skorpion kan ta några snabba steg fram den den sextonåriga knullrumpan och överfalla henne! Eller fråga vad klockan är? Kanske både och?<br/> <br/> Kärlek finns inte. Människorna är lurade. Jag nöjer mig med ett våldta! Det är inte så komplicerat. Måste flytta ifrån denna storstad; Umeå. Tänk så många tillgivna fittor som finns i denna handelsstad.<br/> <br/> Tusentals unga, trinda fittor - med eller utan hallmatta - som antingen rengörs, dildo- eller tampongstoppas, fingerpullas, cunnilingas eller knullas i var sekund.<br/> <br/> Året runt!<br/> <br/> Måste bort! Måste bort! I natt lossnade allt!<br/> Allt sexuellt jag hittils gjort i mitt liv har varit ett enda långt förspel. En väntan på Denna natt. Jag har alltid haft en spärr som sagt att jag inte får döda. Jag vet att sprit får spärren att bli aningen suddig men jag har alltid velat vara nykter när jag ska träffa mitt första offer. Jag tänker "jävla hora" för mig själv för varje tjej jag ser. Jag hör henne gny och be om mer (nåd). Svarta tajts, vit tröja, blont hår - jävligt söt.<br/> <br/> Hon går raskt som om hon anar oråd med pulsen i 88 slag per minut så rusar jag fram ur skuggfållan. Jag snubblar. Skärrad ser hon min klumpiga gestalt och börjar springa samtidigt som jag sträcker ut min hand med spretande fringrar efter henne och skriker "Hora!". Jag vill be om förlåtelse och styckmörda henne.<br/> <br/> Kanske både och?<br/> <br/> /Ravenlord 3/8/2007
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Tiden ger alltid sår<br/> Från din vagga till din bår<br/> Gångna sekunder blir snabbt till år<br/> Förflutna dagar, fotspår i livet<br/> Du gör ont och ont du får<br/> <br/> Nedsjunken i ofrånkomlig misär<br/> Fumlar efter ett gevär<br/> Dränker mig i svärtans brunn<br/> som aldrig infriar önskningar<br/> <br/> De långa milen framför mig leder ingenstans<br/> och jag lämnar allt och alla jag älskar bakom<br/> Gick onåbar till min egen tjärn<br/> Några tårar rann från vrårna<br/> <br/> Annars var vi lika förtorkade båda<br/> <br/> När du nu din ände ser<br/> Ingen ovan mot dig ler<br/> Till det okända du dig beger<br/> Dina föräldrar kommer dig begrava<br/> Sedan finnes inget mer<br/> <br/> /Melkor & Ravenlord 22/2
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Varför har Sverige ingen stolthet för närvarande?<br/> Vem har tagit den ifrån oss och hur gick det till?<br/> Sumpråtta i sotjord, mullvadar med guldtänder.<br/> Början på ett nytt sekel som redan är förrått.<br/> Förrädiska rädisor, radioaktiva potatisar. I våra nackar spänner sig onda ögon. Politiken är inställsam och förljugen. Lillebror har makten över storebror som i sin tur har makten över en maktlös invalid till syster. Ett korrupt, korpulent styre vars uttryck, regler och lagar gör att vi får obehag i våra magar, alla dagar som De behagar. Med mediala källor som folkreligion så bevakar och bevekar de lätt vårt folks (redan) icke individuellt tänkande hjärnor och viljor. De förlamar det domnade som slutledes dör. Framtiden ser inte ljus ut - snarare som en ständig solförmörkelse; en skarp ring av hopp runt den resterande massan av mörker. Köp och äg - förbruka och du förbrukas.<br/> <br/> Bidra till samhället och se till att meningen med dina insatser blir till en plats på ett bra långvårdsboende på ålderns (alltför långdragna, dödshjälpsuteblivna) höst. Du kan ju försöka drömma om en romans men det gör dig bättre om du läser en roman.<br/> <br/> Sverige har inte så många invånare när man ser till befolkningsglesheten, så det är dags att låta alla gömda, rädda, apatiska, flyende asylsökande få uppehälle. Öppna gränserna och fyll på. Vi får så mycket i utbyte!<br/> <br/> De färgade gäng som våldtog Sara, 13 år, på en parkeringsplats var bara förvirrade. Det är vad deras hemland gjorde mot dem och vad vårt land inte gjorde som gav den kvällens något olyckliga upplösning. Att sex blandrasungdomar dödar en ensam svensk är för att han hetsar dem (HMF) till det.<br/> <br/> Beklagligt att en sådan ung grabb kommit i kontakt med sådana omänskliga värderingar. Alla har lika värde, här älskar vi varandra! Så svenskar, visa barmhärtighet och förståelse. Bränn alla sarkasmer och driv samerna på flykt.<br/> <br/> Hetsjaga kommunistpedofilerna och skjut dem i en inhängnad bland de demokratihotande nazistsatanisterna.<br/> <br/> Folk, hur kan vi någonsin stå på benen igen när sionisterna krossat våra knäskålar och indoktrinerat våra hjärnor? Jag är minoritet i vårt eget land.<br/> <br/> Nu får jag blodad tand när jag ser minoriteter från andra länder som göds av våra (valda?) regenters händer. Israels händer tar skamgrepp om Skandinavien, så om vi är kvicka och stympar händerna så kanske kroppen ryggar tillbaka och lämnar sina "bosättningar"...<br/> <br/> Välkomna, herrar från Al'Qaida. Ni kan ställa vår väckarklocka, för nationer måste vakna.<br/> <br/> Törnrosasömnen är över!<br/> <br/> /Ravenlord 2005
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
Instrumental
Submitted by Iron_Wraith — Jun 06, 2026
No lyrics have been submitted for this track yet.
No lyrics have been submitted for this track yet.